onsdag 15 december 2021

”Jag orkar för nästa generation, det som är dåligt får inte finnas kvar då”

Det var under #metoo-hösten 2017 som vännerna Azuka NnamakaKadidja Andersson och Ebba Requin tog initiativet #utfoulad – ett svar på basketsveriges problem med sexuella trakasserier men också rasism och heteronomativitet. Idag sitter Azuka i Basketförbundets styrelse och arbetar aktivt för att föreningar inom basketen ska engagera sig i frågan om hur man kan motverka rasism.

Basketträning i Hammarkullen.

Hon beskriver sin familj med fyra syskon som en typisk basketfamilj, alla engagerade på olika sätt, bland annat vann syster Chioma SM-guld med Luleå Basket i fjol. Inom familj och med vänner märkte Azuka att man de delade upplevelserna på och runt planen var lika.

-Vi märkte att vi delade mycket erfarenheter, dels som aktiva kvinnor inom sporten, dels för att många av oss har en kropp som utsätts för rasism. Vi startade initiativet #utfoulad som började med att personer som var aktiva inom basketen skickade in sina vittnesmål om vad de hade blivit utsatta för. Det växte sig ganska stort och när jag blev vald in till förbundsstyrelsen fortsatte det arbete vi påbörjat men på en annan nivå, säger Azuka.

Inom basketförbundet har man utformat en uppförandekod för att öka tryggheten inom Svensk Basket. Svenska Basketförbundet skriver på sin hemsida: ”En förutsättning för att man ska kunna utvecklas som basketspelare är att man känner sig trygg. Därför har SBBF tagit fram en uppförandekod som kan ses som ett förtydligande kring vilka beteenden och handlingar som inte accepteras inom förbundets verksamhet”. Det är något Azuka Nnamaka välkomnar:  

-Med den här uppförandekoden kan vi se över beteenden inom svensk basket. Vår förhoppning är att tröskeln till att säga från kan bli lägre, för någon som utsätts eller för den som ser att någon utsätts.

Styrelsearbetet inom basketen beskriver Azuka som ett arbete för nästa generation. Hon vill att fler ska få en fin upplevelse inom sporten. 

-Jag har jättemycket fina minnen från när jag spelade basket och vill verkligen att fler ska få det. Man gör ju detta för nästa generation hela tiden. För att alla ska kunna känna sig trygga och välkomna behöver vi lyfta på de här locken. Vi lär oss tillsammans, det klimatet hoppas jag på inom basketen, säger Azuka.

Vill ifrån ofrivillig selektering

33-åriga Johannes Forbes coachar Fryshuset Baskets damlag och arbetar som områdesansvarig i klubben. Han belyser utmaningen att hålla kvar ungdomar inom basketen och hur man på organisatorisk nivå behöver förändra miljön för spelarna så att de vill vara kvar.

-Som spelare behöver man trivas för att kunna prestera. Annars sker en omedveten selektering av de aktiva. Vi behöver förändra miljön för att vara inkluderande för alla. Vi på Fryshuset vill att alla ska kunna delta i föreningslivet, därför jobbar vi till exempel med att hitta lösningar för att barn och unga från socioekonomiskt utsatta områden så de kan delta hos oss trots svårigheter med att kunna betala läger, cuper och annat, säger Johannes.

Han beskriver Fryshuset som ”Sveriges största integrationsprojekt” där barn och unga från olika samhällsskikt träffas, pratar, umgås, spelar både mot och med varandra. Han beskriver att man på så vis kan sänka tröskeln och jobba mot fördomar tillsammans.  

-Fryshuset som organisation jobbar mycket och bra med att förebygga rasism och fördomar, men vi är inte perfekta. Vi måste hela tiden titta på oss själva och se över, vad kan vi göra bättre säger Johannes.

 

Nominera till Årets Idrottsförening här.