Ideella ledare för 20 miljarder kronor per år
Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson står inför en stor utmaning: att få föreningslivet och idrotten att överleva under en pandemi som slår hårt mot verksamheten.
– Jag brukar säga att idrotten är så mycket större än själva idrotten, säger han.
Björn Eriksson leder Riksidrottsförbundet genom den pandemi som har lamslagit eller i alla fall starkt påverkat stora delar av föreningslivet det senaste åren. Ett föreningsliv som är helt unikt i hela världen, och som är uppbyggt av ideella krafter och eldsjälar.
– När vi ser på samhällsnyttan som fler än 800 000 ideella ledare i 19 000 föreningar bedriver för 3,1 miljoner medlemmar blir det tydligt hur många olika områden som idrottens samhällsnytta spänner över, säger han.
Genom att välja lotter från Folkspel är du med och stöttar föreningslivet. Läs mer om våra lotter här.
Värde av 20 miljarder kronor
Förutom fostran och gemenskap bygger föreningslivet för väldigt många en känsla av tillhörighet. Det handlar således inte bara om fysisk folkhälsa.
– Jag kan dra upp hur många exempel som helst som är positivt med föreningslivet. Alltifrån minskade sjukhuskostnader till ökad självkänsla till stärkt besöksnäring och snabbare integration, säger Björn Eriksson.
Uträkningar visar att varje ideell ledare i genomsnitt lägger 6,8 timmar per vecka på sitt ledarskap. Totalt blir det ett samhällsvärde på 20 miljarder kronor, ifall dessa ledare skulle ha avlönats efter lönegenomsnittet för en outbildad fritidsledare. Jämför det med det årliga statliga stödet på två miljarder kronor som Riksidrottsförbundet kan räkna in, när det inte är pandemi.
Är du på något sätt orolig för idrottens framtid, i denna pandemi som aldrig tycks mattas av?
– Nej, idrotten kommer alltid att överleva. Det ligger i dess natur och dna. Jag slås av hur kreativa eldsjälar det finns därute i landet i föreningslivet. Den föreningsidrotten som trots allt kan bedrivas betyder oerhört mycket nu. Det blir en plats att samlas kring och för framförallt barn och ungdomar tror jag det är väldigt viktigt.
Vad skulle du säga är den största utmaningen för föreningslivet den dag pandemin är över?
– Idrotten är på väg att bli för ojämlik. Om det exempelvis blir kraftigt höjda medlemsavgifter kommer idrotten och föreningslivet att bli exkluderande och bara något för dem som har råd. Det skulle jag säga är det största framtida hotet mot idrotten. Jag hoppas att överskottet från Folkspel kan vara med och motverka den tendensen som vi tyvärr kan se, att hålla nere avgifter så att det kan ge ännu fler möjlighet att deltaga i föreningslivet. Att satsa på barn och ungdomar är att vara ansvarstagande.
Idrotten och föreningslivet har en sällsynt förmåga att förena människor på väldigt många bra sätt och det finns också en viktig folkhälsoaspekt att ta med i beräkningen.
– Behovet av motion och rörelse aldrig varit större än nu. Svenska barn är de mest stillasittande i hela Norden. Våra 20 000 föreningar vill bidra till att fler rör på sig och mår bättre genom hela livet, men då måste det också skapas förutsättningar för vår verksamhet, säger Björn Eriksson.
Utan eldsjälar stannar Sverige
Nio av tio svenska barn och ungdomar är någon gång under uppväxten aktiva i en idrottsförening – och många är med i flera. Det gör svensk föreningsidrott till Sveriges största folkrörelse, och det är något som Björn Eriksson tycker att vi ska vara väldigt rädda om.
– Utan ideella ledare stannar förenings-Sverige. Eldsjälarna därute i landet betyder så oerhört mycket och de är värda så mycket – och det tycker jag att vi alla ska bli ännu bättre på att uppmärksamma, säger Björn Eriksson.