onsdag 01 december 2021

Sofia B Karlsson: Vi behöver syna våra egna normer

 Rasism förekommer i hela vårt samhälle. Sociala normer gynnar vissa och missgynnar andra. Så även inom idrottsrörelsen.

– Vi måste bli bättre på att förebygga och bryta tystnadskultur där den finns så att det blir normaliserat att säga ifrån mot rasism, säger Sofia B Karlsson sakansvarig för jämställdhet och inkludering på Riksidrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna.

anstalld-riksidrottsforbundet-folkspel-819x427.jpg

Årets Idrottsförening är sedan 2018 ett samarbete mellan Folkspel och Riksidrottsförbundet. Kategorin byter tema varje år, baserat på viktiga områden som idrotten behöver jobba med.

I år söker vi föreningar som har ambitionen att vara inkluderande, för alla oavsett hudfärg och etnicitet, som arbetar aktivt med frågan om vithetsnormer och rasism.

Sofia B Karlsson, Riksidrottsförbundet:

– Att utmana vithetsnormer och förebygga rasism är en del i vårt förebyggande trygghetsarbete. Vi behöver syna våra egna normer som är hinder för en trygg och inkluderande idrott.

Det kan ske genom utbildning, bland annat i förbund, distrikt, som i sin tur tar det vidare till föreningarna. Men alla kan göra något. Vad kan jag göra som medlem i en förening, verksam i ett distriktsförbund eller hos oss på Riksidrottsförbundet? Vi behöver bli bättre på att lyfta frågor kring rasism och utanförskap och stärka ledarrollerna så att de är trygga i klubbens värdegrund, kan översätta den till beteenden och använda och hänvisa till dem om det uppstår situationer kring otrygghet.

Sofia pekar även på alla de styrelserum som finns i vårt föreningsliv.

– Där finns makten och möjligheten. Samma sak med den valberedning som föreslår styrelsemedlemmar. Inte sällan är det en homogen grupp med vita män. Det är en viktig grupp men vi behöver se till att olika röster hörs och får möjlighet att påverka idrotten. Röster med olika erfarenheter.

Tillfällen till förändring och medvetenhet finns onekligen.

– Omklädningsrummet, klubbhuset, styrelsesammanträdet, läktaren, arenorna är många där vi tillsammans kan ta ställning, utmana vithetsnormen och bidra till en trygg idrott. Vi är många som är medvetna om att vi inte varit bra i frågan, men låt det inte stanna vid en insikt, säger Sofia B Karlsson och fortsätter:

– Jag tror det flesta föreningar i sin värdegrund har med att ”Hos oss är alla välkomna”. Men vad betyder de orden egentligen? Där behöver vi alla bli tydligare och förklara innebörden. Att bli utsatt för rasism på grund av etnicitet eller hudfärg är motsatsen till ”välkomnande”. Det är inte kvinnor som ska driva frågan om jämställdhet, det är inte de som utsätts för rasism som ska stå upp i första hand för att utmana vithetsnormer. Det är ett gemensamt ansvar vi alla har.

Samtidigt ser Sofia att arbetet med att motverka rasism, att alla är en del av idrottsrörelsen, går framåt.

– Vi som idrottsrörelse har identifierat inkluderande idrott som ett prioriterat område. Vi tar just nu också fram nya riktlinjer för barn- och ungdomsidrott där trygg och inkluderande idrott är viktiga beståndsdelar. Vi ser att det är avgörande för hur intressant och relevant idrottsrörelsen kommer att vara framåt. Att ta ställning mot rasism och utmana vithetsnormer är en viktig del i det arbetet, för att de som vill ska kunna idrotta i förening, kunna känna sig trygga och bli bemötta med respekt.

– Metoo-rörelsen inspirerade också på flera olika vis. Bland annat genom att många fler vågar stå upp, att berätta i syfte att få till en förändring inom jämställdhet, något som skapat möjligheter även inom andra områden, som att lyfta erfarenheter av rasism. Vi lär oss mer och mer, och får inte gömma oss bakom okunskap. Vi har ett gemensamt ansvar för att säkerställa en trygg idrott för alla. Men det är inte en process som lyfter sig själv. Det som är hoppingivande är att vi kan förändra. Den resan har redan börjat. Tillsammans är vi oerhört starka som idrottsrörelse och det vi väljer att göra idag är avgörande för hur framtidens idrottsmiljöer ser ut.

Nominera Årets Idrottsförening här. 

Fakta: Vithetsnorm

Vithetsnormen innebär att den som uppfattas som vit (genom hudfärg, namn, etnicitet etc) ofta får fördelar och makt i relation till de som bryter mot vithetsnormen. Den som tillhör normen slipper tänka på risken att utsättas för sämre behandling pga hudfärg och etnicitet, rasism, medan det är en risk för de som bryter mot normen. Att uppmärksamma och förstå vithetsnormen är därför ett viktigt steg i att förebygga rasism.

Fakta: Kriteriet för Årets Idrottsförening 2022:

Årets idrottsförening är en förening som aktivt verkar för att alla, oavsett hudfärg och etnicitet, ska ha en självklar plats i föreningen. 

Årets Idrottsförening ska på organisatorisk nivå, med bakgrund i den egna värdegrunden, lyfta frågan om vithetsnormer och rasism och ha vidtagit åtgärder för att alla oavsett hudfärg och etnicitet ska kunna känna sig välkomna, delta och påverka sin idrott.

Verksamheten ska sträva efter att uppnå idrottsrörelsens vision ”Svensk idrott – världens bästa” och följa idrottens värdegrund (Glädje och gemenskap, Demokrati och delaktighet, Allas rätt att vara med och Rent spel).  

 

Fakta; Tidigare vinnare Årets Idrottsförening:

2018: Luleå Hockey (jämställdhet).

2019: Narva Boxningsklubb (senioridrott).

2020: Jönköping Curlingklubb (paraidrott).

2021: Julle United, Gymnastik (demokrati & delaktighet).