”Så här kan vi inte ha det”

Idrotten ska finnas till för alla barn och ungdomar – det tror jag vi är helt överens om. Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Avgörande för idrottande handlar istället om status och ekonomi. Så vill vi inte ha det. Så kan vi inte ha det.

Riksidrottsförbundet har nyligen presenterat statistik för 3 000 bostadsområden i vårt land gällande barns idrottande. SVT har i en granskning jämfört statistiken med bland annat annat inkomster och nivå på utbildning, den socioekonomiska statusen, helt enkelt.

Resultatet av skillnaderna mellan resursstarka och svagare bostadsområden är skrämmande uppgifter som borde göra oss alla bekymrade.Områden med flest idrottande barn och ungdomar, 60–70 procent, representeras undantagslöst av resursstarka miljöer. I gruppen under, 40–50 procent, finns det även där enbart resursstarka områden. I socioekonomiskt utsatta områden är siffran på idrottande barn under 40 procent.
Jag vet att RF är medvetet om att idrottsrörelsen tar ett faktum på största allvar och med en ny metod och statistisk ska verka ännu hårdare för ett mer jämlikt idrottsutövande i vårt land.
Samtidigt är det som Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, säger ett arbete som kräver engagemang från många håll, inte minst samhället. Likaså att inte lägga allt ansvar på de lokala föreningarna i utsatta områden, utan att hela vår stolta idrottsrörelse kraftsamlar.

Här finns mer att läsa om SVT:s granskning, ”Den ojämlika ungdomsidrotten”

Här finns mer att läsa om RF:s ”Här kan föreningsidrotten växa"

Det finns – tack och lov – eldsjälar. Sedan finns det personer som är ännu mer än så, vilket inte säger lite. En sådan finns i mitt Trollhättan. Denne heter Hasse Persson och har vigt sitt liv och sin fritid till stadens badmintonklubb.
I över 50 år har han spelat själv, varit ordförande, ledare – och innehaft ett antal andra roller som gagnat föreningen.  
Och det stannar inte där.
I samband med att Trollhättans Badmintonförening arrangerande ”Nyårssmällen” vann Hasse en bingolott. Som visade sig vara en riktig högvinst. 100 000 kronor var lotten från föreningslivets eget lotteribolag värd.
Om den gode Persson funderade länge på vad göra med den ansenliga summan? Skulle inte tro det.
Han skänkte hela beloppet till en ungdomsfond i klubbens regi. Meningen är att den ska uppmärksamma unga tjejer och killar som genom att vara positiva, hjälpsamma och sportsliga ska stå som föredömen.

Tror tyvärr även att personer som Hasse i allt högre grad saknas i utsatta och resurssvaga bostadsområden.

Så borde vi inte ha det.