onsdag 04 maj 2022

Hur tänkte ni där, Mölndals politiker?

barn-fotboll-bloggen-folkspel-819x478.jpg

2022 fyller Mölndal, söder om Göteborg, 100 år.
Hur de firar? Bland annat med en mycket oönskad present till kommunens föreningsliv.

Vad hände där..? Hur tänkte ni ungefär?
Det här blir i slutändan en riktigt usel affär. Två frågor och ett konstaterande som egentligen säger allt och som sammanfattar ett beslut som den lokala tidningen Mölndals-Posten nyligen publicerade och som även togs upp av P4 Göteborg.
Kultur– och fritidsnämnden, i en kommun, som 2022 firar 100-årsjubileum, behöver spara 3,3 miljoner. Det ska ske genom höjda hyror på hallar och anläggningar – och med sänkta föreningsbidrag.
Jag får det helt enkelt, lika lite som föreningarna i Mölndal, att gå ihop.

Nu är jag varken politiker eller ekonom. Däremot säger mitt sunda förnuft att det är ett beslut som kommer att kosta oerhört mycket mer än det smakar.
I form av försämrad hälsa.
Med tuffare villkor för ett redan hårt ansatt föreningsliv, vilket självklart kommer att gå ut över inte minst barn– och unga.
Med en örfil till alla de ideella ledare som idag bidrar med såväl tid som egna pengar. Med en försvagad samhällsnytta.
Visst, det kanske kortsiktigt löser den besparing politikerna önskar, men kommer att kosta och belasta samhället mångdubbelt i framtiden.

Ni som läser min blogg någorlunda regelbundet känner till undertecknads övertygelse om att idrottsrörelsen betyder mer för samhällsnyttan än vad vi kanske förstår. Jag inte bara tror att den bidrar till att framförallt unga män och pojkar får möjlighet att välja en sund väg i livet istället för att lockas in i exempelvis gängkriminalitet. Jag vet att det är så. 
Läste en krönika av Oisín Cantwell, kolumnist i Aftonbladet, där denne tar upp att det skett 27 mord med skjutvapen i Sverige enbart under årets fyra första månader. Det är dubbelt så många som under samma period i fjol…

Vi upplever också en annan oerhört skrämmande utveckling. Om det tidigare möjligen sköts för att markera/skrämma och siktades på fötter och knän, ser vi i dag avtryckta handlingar som är direkt dödliga genom att på nära håll träffa huvudet. Dessutom allt oftare i offentliga miljöer med en oroväckande hög risk att utsätta även oskyldiga offer.
Min uppfattning för att komma till rätta med det som sker på gator, torg, gym och andra ställen är att få stopp på den gängrekrytering som lockar barn– och unga i allt tidigare åldrar. Där finns det ingen effektivare åtgärd än att stimulera ett inkluderande och värdegrundande föreningsliv, att i största möjliga mån ge vår viktigaste folkrörelse de verktyg och resurser som behövs i syfte att skapa ett bättre samhälle.

Ett exempel på det är den enkät som Riksidrottsförbundet nyligen uppvaktade våra partier med. Den handlade om ett förslag om att Boverket i sin vägledning till landets kommuner framöver inkluderar idrott. Det vill säga, dels bygger nya anläggningar och/eller ser till att renovera och underhålla redan befintliga. Likaså att det i plan– och bygglagen läggs till att våra kommuner ska ta med anläggningar och idrottsmiljöer vid planläggning.
Allt i syfte att motverka psykisk och fysiska ohälsa hos barn- och unga, att komma till rätta med en utbredande segregation och bidra till ett socialt hållbart samhälle.

Jag förstår om och att det på olika håll krävs prioriteringar i budgetar och politiska beslut.
Jag är också övertygad om att vårt unika föreningsliv och alla ideella krafter redan i dag betalar tillbaka till samhället i högre grad än någon annan aktör och ska komma längst ner på listan då det handlar om att spara.