Folkspel

Föreningsliv ger bättre hälsa

Vill du få bättre hälsa? Då ska du engagera dig i en förening. Föreningsmedlemmar mår generellt bättre och löper mindre risk att dö i förtid, visar svensk och internationell forskning.

Ungefär 5 miljoner svenskar är medlemmar i föreningar.

Det finns en hel del forskning om föreningslivets betydelse för allt från demokratin i samhället till vår personliga hälsa. Mest känd på fältet är den amerikanske statsvetarprofessorn Robert Putnam. Han menar att när vi engagerar oss i föreningar är vi med och bygger ett ”socialt kapital”. Vi skapar nätverk och blir mer ansvarstagande medborgare med en stärkt tillit till medmänniskor och myndigheter. I det långa loppet bidrar detta kapital till högre ekonomisk tillväxt, bättre fungerande myndigheter, mindre brottslighet och bättre hälsa hos individerna.

Lika sunt som att sluta röka

Robert Putnam har bland annat studerat varför demokratin fungerade så bra i norra Italien och så dåligt i södra. Genom att analysera omfattande historiskt och samtida datamaterial blev hans svar: föreningslivet – att människorna i de norra regionerna sedan hundratals år samspelar mycket mer i olika former av föreningar.

Putman brukar peka på folkhälsostudier och säga att vill man ha en friskare befolkning ska man uppmuntra folket att engagera sig mer i föreningar. Han menar att det är lika positivt för hälsan som att sluta röka.

Föreningsmedlemmar lever längre

Svenska studier stärker denna tes, berättar Susanne Wallman-Lundåsen, statsvetare vid Mittuniversitetet och Ersta Sköndal högskola. Hon forskar om civilsamhälle och demokrati med fokus på just föreningar.

– Man har jämfört svenskar med ungefär samma förutsättningar vad gäller utbildning, inkomstnivå, boendeform och så vidare. Och skillnaden kvarstår: De som till exempel sjunger i en kör, tränar ett fotbollslag eller är frivilligt aktiva i föreningar på andra vis mår generellt bättre – och de löper mindre risk att dö i förtid. Flera andra internationella studier visar liknande resultat.

Färre sjukskrivna tack vare nätverk

I en svensk studie jämförde forskarna två ungefär lika stora samhällen som drabbats av liknande nerdragningar inom det lokala näringslivet. I det ena samhället var sjukfrånvaron relativt hög och i det andra relativt låg. I samhället med få sjukskrivna fanns ett rikt föreningsliv där en stor andel av befolkningen var med. Relationerna i föreningarna präglades av jämlikhet. I det andra samhället fanns inte motsvarande nätverk.

– Forskarna menar att sjukfrånvaron hölls nere mycket tack vare föreningslivet. Personerna kände sig efterfrågade och behövda på sin fritid, samtidigt som man höll koll på varandra och hjälpte varandra mer.

Andra studier har jämfört den svensktalande och den finsktalande befolkningen i Österbotten i Finland – och kommit fram till att den svensktalande, som har ett betydligt mer aktivt föreningsliv, generellt har bättre hälsa. Detta trots att grupperna liknar varandra socialt.

Ger ökad tillit

Susanne Wallman-Lundåsen har studerat tilliten i Sverige tillsammans med några forskarkolleger. Deras studie visar bland annat att de svenskar som är medlemmar i en förening litar mer på andra än de svenskar som aldrig varit med i en förening.

– Men det är svårt att säga vad som är hönan och ägget. Är det så att föreningsdeltagande leder till att människor blir tillitsfulla? Eller är det redan tillitsfulla människor som väljer att delta i föreningslivet? Här är forskarna inte ense.

Studier visar också att personer som är – eller har varit – aktiva i föreningar eller organisationer är mer benägna att kontakta en politiker eller en tjänsteman för att påverka och göra sin röst hörd.

– En möjlig förklaring är att man lär sig speciella färdigheter i föreningsarbetet så att man vågar och kan ta kontakten. En annan tes är att man via föreningslivet fått tillgång ett nätverk av personer som gör att man lättare vet – eller kan fråga någon i nätverket – vem man ska kontakta.

Var femte aktiv i en idrottsförening

Susanne Wallman-Lundåsen berättar att det ideella engagemanget i föreningar runtom i Sverige är stabilt.

– Ungefär hälften av den vuxna befolkningen över 16 år gör något varje år för föreningar och det civila samhället. Svenskar över 16 som är aktiva inom idrottsrörelsen har legat på omkring 20 procent sedan i början av 1990-talet.

Var femte vuxen svensk är alltså aktiv i en idrottsförening – till exempel som ledare, kassör eller att man som förälder är med i en skjutsgrupp.

Föreningar mer seglivade än företag

Redan på 1940-talet pratade man om att föreningslivet i Sverige riskerade att dö ut för att engagemanget minskade. Men forskningen har visat att föreningar är seglivade.

– De som jämfört ideella organisationer med privata företag har kommit fram till att de ideella organisationerna generellt mer sällan upphör med verksamheten. Yttre omständigheter på orten som utflyttning påverkar naturligtvis även föreningslivet. Men det finns många exempel på att föreningarna finns kvar när det offentliga och de privata aktörerna försvinner från orten, säger Susanne Wallman-Lundåsen.

 

Sammanfattning: Att vara med i en förening kan göra dig…

  • friskare – föreningsaktiva har generellt bättre hälsa än personer som aldrig engagerat sig i en förening.
  • mer tillitsfull – föreningsaktiva känner större tillit till medmänniskor och myndigheter.
  • modigare och mer inflytesrik – föreningsaktiva är mer benägna att kontakta en politiker eller en tjänsteman för att påverka och göra sin röst hörd

 

 Text: Victoria Lagercrantz