Folkspel verkar analogt

2015-04-30 av: Hans Sahlin

Ägnade en dag åt att följa Svenska Spels seminarium från Visby. Det var intressant. Och gav upphov till några frågor.

Civilminister Ardalan Shekarabi var inbjuden och berättade att den spelutredning många väntar på ska gå igång inom ett par månader.

Likaså lyftes det tama främjandeförbudet, som i dag skapar rena vilda västern på marknaden, mot utländska aktörer fram.

Debatten handlade också om att den ideella sektorn/organisationerna ska värnas och om att det med all sannolikhet blir en form av ett licenssystem framöver.

Ovanstående föranleder några funderingar.

1. Vilken slutlig avgränsning görs av produkter som ingår i en kommande omreglering? 

Det är sannolikt att digitala nätprodukter som betting, poker, kasinospel kommer att ingå. Kanske också digital bingo och digitala skraplotter.

2. Vad är då definitionen av en digital produkt? 

För oss på Folkspel är det solklart att vi verkar analogt. Att sedan våra produkter kan beställas via nätet är en annan sak. Vi kommer sålunda även fortsättningsvis att propagera för det, det vill säga att erbjuda fysiska produkter – även om dessa också distribueras digitalt. Det är viktigt att notera.

3. På vilket sätt kommer man att värna de ideella organisationer, vars överskott redan idag betalas ut till mottagare?

En av våra – och därmed föreningslivets viktigaste förtjänster – är att vi snabbt kan betala ut överskottet man förvärvat. Ska vi med det nya licenssystemet och dess administration behöva vänta på att betala ut en betydande del av överskottet, för att staten först ska ta in pengarna som skatt, så kommer det definitivt att minska föreningslivets möjlighet att tjäna pengar. Vi arbetar med aktiva föreningar där de flesta är i akut behov av de inkomster som Folkspels produkter genererar.

Jag har givetvis hängt med i den granskning som på ett tydligt vis talar om att ungdomsidrotten minskar, att fler och fler lämnar utövandet i organiserad form.

Mycket oroväckande, framförallt sett ur ett hälso- och samhällsperspektiv.

Det är bra att frågan lyfts och debatteras. Föreningslivet tar ett stort samhällsansvar genom att erbjuda våra grundvärderingar som kamratskap, hälsa och inte minst respekt mot andra. Samt att unga tjejer och killar tidigt får möjlighet att vänja sig vid motion. Inte minst när antalet gymnastiktimmar i skolan minskat.

Ena dagen läser jag om två flickor i 10-årsåldern som blivit rånade på pengar de samlat in genom försäljning av majblommor, nästa är det en av våra bingolottoförsäljare som råkar illa ut. 79-årige Stig Gustafsson har verkat för sin förening i mer än 20 år. Nyligen blev han attackerad och av med 3 000 kronor av ett rånande par mitt på ljusa dagen.

Jag finner faktiskt inga ord för att beskriva mina känslor vart vi är på väg i samhället.

Det är därför viktigt att vi alla stöder vårt föreningsliv – unikt för Sverige.
Det samhällsansvar som föreningslivet tar är till gagn för hela vårt land – och kanske kan detta föreningsliv också bidra till en moralisk uppfostran.