2016-11-17 10:05

2016-11-17 av: Hans Sahlin

Man tror knappt det är sant. Barn slutar med idrott vid tio års ålder. Då ska man ju knappt ha börjat.

Läste i Göteborgs–Posten häromdagen om ett faktum som gör mig såväl ledsen som förbaskad och oroad. Texten bygger på en rapport från Riksidrottsförbundet och på underlag från det lokala aktivitetsstödet. Den påvisar att den nedre åldersgränsen för barn som väljer att sluta ägna sig åt någon form av idrottsaktiviteter i en förening är tio år.

Tio år?

Då ska man ju knappt ha påbörjat det som ska pågå under hela ungdomen och även i vuxen ålder. Det som ska skänka glädje, kamratskap, solidaritet, fysisk hälsa och så mycket annat.

Jag läser vidare att lagsporter som exempelvis fotboll och ishockey tappat uppemot 20 procent de senaste tio åren. En av förklaringarna är att unga tjejer och killar i allt högre grad ägnar sig åt individuella aktiviteter på egen hand och utanför det organiserade föreningslivet.

Det kan jag köpa. Viktigast är givetvis att dagens ungdomar utövar någon form av fysisk aktivitet överhuvudtaget.

Att barn själva uppger att de krav, tryck och den hets som ställs från ledare och föräldrar skapar så mycket stress och oro att de hellre slutar, det är däremot totalt oacceptabelt.

Jag vet att ett stort diskussionsämne är att tona ner resultatfixeringen, att slopa tabeller och så vidare. Möjligen hjälper det. Men framförallt handlar det om att vi vuxna människor måste se oss i spegeln och inse vad barnidrott egentligen handlar om. Att glädje, integration, fysisk och psykisk utveckling, om att må bra och ha en lustfylld fritid, är betydligt viktigare än att vinna en match eller tävling.

Jag noterar dessutom att en del av bortfallet kan betecknas som en klassfråga, det vill säga att alla inte har råd. Det är givetvis också ett problem som måste tas på största allvar. Föreningslivet måste helt enkelt få möjligheter till de extra resurser som krävs för att välkomna alla.

Det är det viktigaste skälet till varför Folkspel överhuvudtaget existerar. Vi finns till för att alla de fem miljoner medlemmar som ingår i cirka 35 000 föreningar, i sin tur ska vara öppna för alla som så önskar.

Som sagt, en del vuxna ledare och föräldrar – titta er i spegeln en extra gång. Man ska möjligen börja i föreningslivet som tioåring. Definitivt inte sluta.

Hos oss på Folkspel är det full aktivitet. Inte minst på lagret, där det packas för fullt. Föreningslivet väntar på sina lotter till en kväll som blivit till en tradition med ”duttpennan” och jublande klubbkassörer sida vid sida.

Frågan är förresten vilket datum som egentligen är att betrakta som julafton? Får föreningslivet bestämma svarar det garanterat 23 december…

Med ett paket, innehållande 50 miljoner, spelar en dag hit eller dit mindre roll, det är jag övertygad om.

Ovanstående summa pengar hoppas vi på Folkspel att ”Uppesittarkvällen” och tre miljoner Bingolotter även 2016 ska inbringa till våra uppemot 35 000 föreningar.

Hur stor del av julkakan var och en ska få ta del utav är sedan upp till var och en. Exempelvis tjänade Örebro Ungdom ifjol 750 000 välförtjänta kronor efter ett gott arbete bland sina medlemmar.

Årets eldsjäl går vidare inför den stora finalgalan i mars 2017.  Efter ”Integration och ”Hälsa” är nu fyra finalister i kategorin ”Kamratskap” nominerade. Vem av dem som ska segra bestämmer ni genom att gå in och rösta på aretseldsjal.se.

Jag lovar att Anders Pettersson, som i över 40 år varit en fantastisk basketpappa i Stockholm och Anna Karlsson, Luleå, som med ”VildaKidz” erbjuder utsatta barn kostnadsfria aktiviteter, gör en fantastisk insats.

Likaså att Leo Bernava från Södertälje, som med fotboll och kultur verkar för integration och framtidstro och Simon Ström, som varje vecka lägger 45 ideella timmar i scoutrörelsen, är eldsjälar utöver det vanliga.

Den näst sista kategorin är ledarskap och du kan nominera din eldsjäl fram till och med 30 november.

Ta chansen.

Vi behöver – att döma av rapporten från RF om att allt fler barn slutar idrotta redan i tioårsåldern – uppenbarligen fler goda ledare.