För att det är roligt

2016-05-12 av: Hans Sahlin

Idrott är en lustfylld lek. Det får vi aldrig glömma bort. Även om det finns en del som inte alltid förstår det.

Jag, och många andra, hör talas om unga domare som får utstå både det ena och andra av besvikna föräldrar till idrottande barn. 

Vi ser tyvärr en resultathets bland pojkar och flickar som aldrig kan vara sund.

Därför är det som Riksidrottsförbundet publicerat på bland annat twitter och som de hämtat från #Ungdomsbarometern2016 oerhört tänkvärt.

Och något jag utan någon som helst tvekan står bakom. I egenskap av pappa och privatperson. Som VD för ett företag som enbart har i syfte att stärka vårt föreningsliv, vilket är en förutsättning för en aktiv fritid. Få fler att fortsätta med sin idrott.

Ett antal ungdomar har fått svara på två frågor:

A. Betydelsen av tävling i sitt idrottsutövande?
B. Vad får dig att fortsätta idrotta?

Som deltagarna i klassiska ”Vi i femman” hade inlett sitt klargörande.

På fråga A svarar vi:
Helt oviktigt…

På en skala 1–10, där den förstnämnda siffran står för ”mycket viktigt” och den sista ”helt oviktigt” är det ingen tvekan om hur en majoritet i enkäten ser på saken.

Mer än dubbelt så många förkunnar att det inte har någon som betydelse vem som kommer först i mål, vinner flest matcher eller hoppar längst.

Ännu tydligare blir i den andra frågan. Vad får dig att fortsätta idrotta?

53 procent: För att det är roligt.
37 procent: För att må bra.
29 procent: För att hålla mig i form fysiskt.
22 procent: För möjligheten att utvecklas.
19 procent: För att koppla av.

Jag blir orolig över att fler och fler lämnar föreningslivet eller allt tidigare slutar med sin idrott. Klart att det är fantastiskt att vårt lilla land får fram så många elitutövare i olika sporter.

Klart jag stolt sitter framför TV:n eller på någon läktare med tårar i ögonen då en svensk kliver upp överst på en internationell prispall, vinner en OS-medalj eller besegrar en stark fotbollsnation.

Men talanger kommer alltid att finnas och deras drivkraft och ambition påverkas inte av att kompisar slutar i laget.

Däremot ser jag som föreningslivets viktigaste uppgift att främja hälsa, integration, kamratskap och lust.

Det är också för att så många som möjligt ska få tillgång till idrott på sin egen nivå och utefter sina förutsättningar som vi på Folkspel finns till, för att det unika föreningsliv som finns i Sverige ska kvarstå och utvecklas ytterligare.

Att hjälpa till med ekonomiska verktyg för att skapa en så bra verksamhet att lägga av inte är något alternativ.

Eller som hälften av de tillfrågade ovan har som förklaring till varför de fortsätter att idrotta.

För att de är roligt.