Här är min favoritgala

2018-01-25 av: Hans Sahlin

Elitidrotten har sin. Precis som skådespelarbranschen och musiken.

Vilken gala jag föredrar?

En helt annan, en helt annan.

Årets vinnare av Guldbaggar och P3-mickar har jag i ärlighetens namn dålig koll på. Däremot tittade jag som så många andra på den nyligen sända Idrottsgalan och slogs givetvis av hur många fantastiska utövare vårt lilla land tar fram år efter år.

Då tänker jag förstås på de nu aktiva som hyllades, men kanske framförallt på bländande inbjudna gäster som Ingemar Stenmark, Frank Andersson, Magdalena Forsberg och Carolina Klüft, för att nämna några exempel.

Världsledande inom respektive genre.

Och med några avgörande saker gemensamt.

Utan passion och ambition hade de givetvis inte tagit sig hela vägen. Likaså är jag övertygad om att den hjälp och stöttning de fått från olika håll varit en avgörande faktor.

Hur många ideella ledare och timmar tror ni inte ligger bakom alla guld, mästerskapsmedaljer, rekord och framgångar?

Med risk för att klassas som såväl hemmablind som part i målet och möjligen naiv, vill jag därför påstå att en helt annan gala ligger till grund för den stjärnparad vi bjöds på tidigare i januari och vars personligheter och meriter vi kommer att fortsatt vara blågult stolta över.

Exakt.

De handlar om alla eldsjälar som inte nog kan hyllas och lyftas fram i det föreningsliv, vars existens även ur ett samhällsperspektiv är så viktigt för generation efter generation.

För dem anordnar vi en egen fest.

Utan dem kanske det inte funnits något som heter Idrottsgalan.

15 mars är det dags för Eldsjälsgalan på Berns Salonger i Stockholm.

Där ska 24 finalister i sex olika kategorier hyllas för insatser som Sverige mår väldigt mycket bättre utav.

Där ska en vinnare i klasserna ”Hälsa”, ”Integration”, ”Kamratskap”, ”Ledare”, ”Öppen” och ”Årets Idrottsförening” presenteras.

Där ska en av de sex segrarna slutligen koras till Årets Eldsjäl och belönas därefter.

Där ska naturligtvis också allas tankar gå till alla de uppskattningsvis 800 000 ideella ledare som inte nominerats och röstats fram den här gången och vars oavlönade insatser i timmar beräknat sägs uppgå till 30 miljarder kronor årligen.

Min fasta övertygelse är att utan allt det enorma arbete som läggs ner – nästan uteslutande i det tysta – är anledningen till att lilla Sverige i den stora idrottsvärlden tillhör de främsta om vi ser till befolkningsmängd.

Att strålkastarljuset på dagens ryttare, simmerskor, orienterare i absoluta toppklass, och för all del legendarer inom alpint, brottning, skidskyttet och friidrott, en gång i tiden tändes med hjälp av eldsjälar, hjältar, förutsättningar för att bredd också innebär topp.

Om ni nu fortfarande undrar över mitt galaval.

HANS SAHLIN