”Vi får aldrig glömma 29 oktober 1998”

2018-10-26 av: Hans Sahlin

Det gör naturligtvis fruktansvärt ont fortfarande.

I mig och alla andra, men framförallt hos nära och kära till de ungdomar som omkom i Backabranden för 20 år sedan.

Sista helgen i oktober är och kommer att förbli oerhört tung för många människor.  29 oktober 1998 samlades ett antal ungdomar i en lokal på Hisingen i Göteborg för att fira allahelgonhelgen.

För att ha kul, för att träffa vänner, för att vara del av ett sammanhang.

60 av dem kom aldrig ut igen, ytterligare tre avled på sjukhus. Fler hundra skadades allvarligt, varav ett stort antal fick men för livet.

Det är så sorgligt och var så onödigt.

Den anlagda branden försatte ett helt land i sorg och förlamade hela Göteborg. Samtliga ungdomar var födda mellan 1979 och 1986, det vill säga i åldern 12–19 år.

Med föräldrar som inte fick uppleva att deras älskade lämnade tonåren, blev vuxna, flyttade hemifrån, bildade familj och som fick möta den största skräck man har som förälder, att överleva sina barn. 

Tonåringar med hela livet framför sig i form av drömmar, studier, yrkesval, förhållanden och föreningsliv.

Jag vet att det sistnämnda var en stor gemensam nämnare för många av offren i olika delar av staden med en tröstande och stöttande roll som var ovärderlig.

Jag vet och att många föreningar med omedelbar verkan öppnade sina lokaler för att finnas tillhanda. 

För de som önskade prata.

För de som behövde känna närhet. 

Eller helt enkelt hade det behov av den trygghet och gemenskap som den lokala föreningen erbjuder och som självklart är mycket viktigare än att vinna matcher eller att fostra elitutövare.

Ni som följer mig här vet att min åsikt är att föreningslivet utan tvekan är det bästa vapnet för att motverka det som hände för 20 år sedan, att det aldrig får inträffa igen.

Föreningslivet står för respekt inför alla andra, sunda värderingar, och kamratskap.

Föreningslivet motverkar psykisk ohälsa och onda gärningar.  

Årsdagen anordnas en gemensam marsch och manifestation från Gustav Adolfs Torg över Götaälvbron och fram till Herculesgatan, där en utställning kring det fasansfulla nyligen öppnats. 

Det är ett bra initiativ.

För får vi aldrig glömma 29 oktober 1998

Jag hoppas och tror, hur ont det än gör, att många tusen kommer att delta.

Taggar: