Spännande att se vad som väntar efter 9 september

2018-09-07 av: Hans Sahlin

Val väntar kommande söndag – och jag kan bara instämma i vad Ulf Niklasson på Göteborgs-Posten skriver.

”Idrotten måste få ta större plats – oavsett vilka som styr efter 9 september.”

Debatterna har varit många och långa. På söndag vet vi vilka som lyckats bäst i sina försök att locka väljare, nya som gamla.

Utan att ha sett eller hört långtifrån alla kan jag konstatera att ingen i tillräckligt hög grad använt sig av att lyfta fram föreningslivet som den viktigaste samhällsbäraren utan istället mer eller mindre slentrianmässigt pratat om vikten av ett fungerande föreningsliv.

För så är det.

Mer snack, mindre verkstad.

I Niklassons välformulerade GP-krönika läser jag vidare att Brå (Brottsförebyggande rådet) uppskattar att en yngling som väljer den kriminella vägen kostar samhället över nio miljoner. Ulf konstaterar att de skulle räcka till att avlöna ganska många ledare.

Eller att anställa exempelvis ett antal socialarbetare, som kunde ta det stora greppet och vara en bro mellan skola, fritid och inte minst hemmiljö. Jag vet att det i dag är brist på denna kategori, men tror också att det kanske är en av de viktigaste yrkesgrupperna framöver.

Den lokala föreningen är av yttersta vikt för att undvika att ungdomar i tidig ålder hamnar snett och på villovägar. Men det behövs också fler som involveras och integreras i det som erbjuds sedan skolan är över för dagen.

Många föreningar har i dag egna lokaler eller klubbhus. De utnyttjas i första hand som samlingsplats för de aktiviteter som klubben har att erbjuda. Det kan handla om omklädningsrum, utrymme för matchgenomgång och en kaffeplats för styrelsemötet.

Men det kanske finns möjlighet att öppna upp lokalerna för mer och fler. För en fritid som även erbjuder pingis, musik, att bara kunna hänga med gamla och nya vänner, att helt enkelt ha någonstans att ta vägen och hitta ett sammanhang.

Jag vet att många föreningar skulle önska att det fanns resurser att öppna upp sina kvadratmeter till mer än den ordinarie verksamheten, men att det tyvärr inte finns resurser i form av ekonomi och därmed personal.

På min tid kallades det fritidsgårdar, i dag är det tyvärr ett ord och en verksamhet som är på väg bort i vår vokabulär. 

Varför inte satsa ett antal miljoner på att bygga upp sådant i de befintliga föreningarnas regi.

Använd fler socialarbetare som blir den naturliga kontakten mellan föreningen, hem och skola. Som ser till en annan helhet än vad vi kan begära av en ideell ledare.

Riksidrottsförbundet uppskattar att summan av de frivilliga krafter och hjältar därute uppgår till 30 miljarder per år. 

Enorma insatser. Som inte räcker.

Lek med tanken att stat och kommun, utöver de bidrag som redan finns idag, kunde bidra med en del av de pengarna för projekt där utbildad personal fick i uppdrag att samverka med det föreningsliv jag pratar om. Jag är också övertygad om att det skulle vara en enormt stimulerande uppgift för många nyutbildade inom detta skrå. Dessutom kommer det ju en dag då Olle och Lisa är vuxna nog att stå på egna ben och mamma och pappa inte längre finns med som de där trygga ledarna även för alla andra barn i gruppen och för föreningens verksamhet. Min känsla säger dessutom att alla de fantastiska människor vi kallar eldsjälar blir allt färre.

Det kommer helt enkelt att behövs avlönad kunskap i framtiden för att bibehålla och utveckla den i mina ögon viktigaste samhällsfunktion som finns.

Inte minst i de områden som vi beskriver som socioekonomiskt utsatta och där en rapport säger att andelen överviktiga barn i fyraårsåldern i Skärholmen (Stockholm) och Angered (Göteborg) är fyra gånger fler än i Örgryte och Danderyd.

Den finns två stora och avgörande skillnader som gör mig oerhört sorgsen att höra.

Inkomst. 

Insikt. 

Vi accepterar alltså att ekonomi och kunskap är utslagsgivande för barn redan innan de börjat skolan och något de i många fall tvingas bära med sig hela livet. Idrotten och föreningslivet är den tveklöst största aktören som kan motverka fetma – och en rad andra galopperande problem i vårt samhälle.

Gärna tillsammans med specialutbildad personal.

Det ska som sagt bli spännande att se vad de styrande i vårt land har att komma med efter 9 september.