Det här handlar hela vår verksamhet om

2019-02-21 av: Hans Sahlin

Att dela ut överskott till föreningslivet är inte en del av Folkspels verksamhet.

Det är vad hela vårt uppdrag handlar om.

Fick nyligen en fråga från en bekant i min omgivning. Han hade noterat att det överskott som föreningslivet tillhandahåller via försäljning av våra produkter, för år 2018 uppgick till en ganska ansenlig summa och undrade helt enkelt: ”Hur kan lilla Folkspel dela ut 177 miljoner till föreningslivet samtidigt som det stora och statliga bolaget bidrar med endast en knapp tredjedel via det som kallas Gräsroten?”

Mitt givna svar blev självklart; ”Det bör du kanske ta med dem.”

Ska jag tala för vår del och sak är det så enkelt som att det är därför vi finns. Hela vårt existensberättigande handlar om att skapa växtkraft till de föreningar och organisationer vi representerar och finns till för. 

Det gångna året hade vi det stora nöjet att fördela 177 miljoner på 9 500 föreningar från norr till söder. 

Sedan starten 1990 uppgår vårt totala överskott till nästan 17 miljarder kronor.

Det lär förhoppningsvis ha bidragit till ett antal bollar, läger, utbildningar, förbättrad hälsa och kanske framförallt, tack vare föreningslivets verksamhet, att några valt den goda vägen i livet framför för den kriminella banan. 

Min vän var dessutom nyfiken på varför vi som spelbolag hade en så blygsam framtoning då det handlar om att synas, exempelvis via rörlig Tv-reklam. Framförallt i tider då ett entimmesprogram i en kommersiell kanal kan innehålla 30–40 budskap från olika spelaktörer. Hen nämnde till och med att den folkliga melodifestivalen presenteras av ett kvinnonamn med casino som specialitet…

Det här kunde jag bättre svara på.

Även vi syns i annonser och via rörliga budskap, låt vara att det inte går att jämföra på samma dag, vecka, månad eller år med många andra i vår omgivning. 

Naturligtvis skulle Folkspel kunna gå in mycket tyngre i en tid då det hos andra i branschen förefaller finnas outtömliga resurser till att positionera sig.

Men vilket konto skulle ta de investeringarna?

Exakt.

Från det överskott som vi mycket hellre bidrar med till dem vi finns till för.

Som inte är en del av vår verksamhet, utan vad allt handlar om för oss inom Folkspel.

 

Vi har sportlovstider i vårt land, vilket föranleder mig att hylla det som heter ”Fritidsbanken”. Det startade som ett lokalt projekt i värmländska Deje för sex år sedan och har nu vuxit till en riksomfattande projekt på 89 platser i landet.

Det hela går ut på att olika idrottsprylar, som samlats/lämnats in, lånas ut gratis under två veckor.

Just nu är pjäxor, skidor, stavar, hårdvaluta.

Initiativet vänder sig inte minst till familjer som kanske inte har råd med att köpa egen utrustning, men också för att stimulera till att testa olika sporter.

 

Läser i Göteborgs–Posten historien – vilken spridits i hela världen – om en sjuåring som av marknadskrafter och inte minst sin egen omgivning framställs som guds gåva till mänskligheten.

Inte för att han är en ung pojk med ett IQ högt nog att platsa i Mensa, utan för sin förmåga sägs springa snabbare än någon annan med samma födelsedagsår.

Det hade kanske varit okej om det stannat där.

Nu är det tyvärr inte så.

Rådgivare och framförallt föräldrar till den lilla pojken förefaller ha tappat det helt.

Rudolph Ingram – eller ”Blaze” som han så klart har som artistnamn – visas upp med magrutor som helt enkelt inte ska finnas på en grabb i den åldern. Det beskrivs i otäckt sköna ordalag vad tuff träning kan ge. Man beskriver honom som den nya Usain Bolt, och så vidare.

Han är sju år.

Jag instämmer med skribenten i GP.

Man mår illa.

Dels av själva exponeringen kring ett litet barn, men också av att en stor del av mediavärlden, som tvärtemot Göteborgs-Posten, lyfter fram det som något häftigt.