Det här saknar jag mest

2020-04-29 av: Hans Sahlin

Det ska vända, det måste bli bra. I väntan på det ökar min längtan efter den idrott vi tidigare tagit för given.
Kom tillbaka snart Premier League, Vätternrundan, Partille Cup och korven på Stavrelunds IP. 

 

Vet att många misströstar över att inte kunna genomföra den där semesterresan till sol och värme. Förstår den frustration som ett stort antal sistaårsstudenter känner över det begränsade firande som föreslås. Sympatiserar djupt med den äldre åldersgrupp som vistas i isolering och utan sociala kontakter. 
Ska vi vara helt aktuella är vanligtvis Valborgsmässoafton/1 maj kulmen på våren och normalt sett en helg med glädje, körsång och ett tåg av tradition. 
Men inte 2020. 

 

Det finns så många och så mycket som påverkas av nuvarande hälsoläge. Även om det är en mindre sak i sammanhanget känner jag personligen en enorm längtan efter idrott, efter matcher, tävlingar, slutspel, kval, dramatik.
Klart vi sett fram emot en sommar med fotbolls–EM och ett olympiskt spel.
I sköna maj skulle ett antal internationella ligamästare korats, finalen i Champions League avgjorts. Vi skulle hyllat svenska mästare i ett antal lagidrotter, beundrat deltagarna i Vätternrundan och Stockholm Maraton.
Är ingen traventusiast, men visst har det varit (om än i TV) kul att följa Elitloppet på Solvalla sista söndagen i maj.
Nu blir det utan publik.
Och därmed i avsaknad av inramning och folkfest.
Det är faktum 2020.

 

I Göteborg kommer tomheten efter världens största ungdomsturnering i fotboll och världens största ungdomsturnering i handboll, att bli enorm.
Gothia Cup och Partille Cup ska bara vara i landets näst största stad, det hör till sommaren. 
Vi skulle haft seriepremiärer i fotboll. Allsvenskan på dam– och herrsidan. Hetare än någonsin.
Trodde vi om 2020.

 

Även på det lokala idrottsplanet finns det en längtan som känns långt in i bröst och hjärta.
För egen del hade det nu handlat om att kunna ta en promenad till Stavrelunds IP och i vårsolen kika på tjejerna i Trollhättans FK då de derbybesegrar Skoftebyn i division I norra. Eller när grabbarna i västgötafyran tar emot Åsarp Trädet på samma arena.
I sällskap med andra trogna påhejare, korv, kaffe och en värmande sol.   
Det kanske går långt senare 2020.

 

Vi är helt enkelt i ett läge då vi får avstå allt det där vi sportälskare tagit för givet. Vi lever i en svår tid då det finns betydligt viktigare saker att hantera och då vi med tålamod och tilltro måste vänta in det normaltillstånd vi efter det här – och fortsättningsvis – kommer att benämna som lyxtillvaro. 
Mitt i allt elände tycker jag mig se att betydelsen av ett fungerande föreningsliv ökar. Plötsligt inser vi hur värdefull den där lokala samlingsplatsen är, att det finns ett sammanhang för barn– och ungdomar och vad vikten av fysisk och psykisk hälsa innebär.
På Folkspel noterar vi med glädje och stolthet ett ökat engagemang kring de lottprodukter vi tillhandahåller och där varenda krona i överskott går tillbaka till de klubbar och organisationer vi representerar.
Insatser som kanske behövs mer än någonsin 2020.

 

Ha under rådande omständigheter en så god helg som möjligt.
Håll avstånd. Ta hand om er. 
Det kommer att bli bättre.
De måste vända.
Och ge oss nya möjligheter att följa våra hjärtans lag och älskade favoritidrotter. 
Förhoppningsvis behöver vi inte vänta ända till 2021.