Folkspel

”Varje sändning är en stödgala för föreningslivet”

Rickard Olsson är tillbaka – i BingoLotto som också är tillbaka. – We´re gonna make BingoLotto great again. Varje söndag blir som en stödgala, säger den nygamle programledaren.

Under våren var det Lotta Engberg och Agneta Sjödin som delade på programledarskapet – men från och med omstarten nu i slutet av augusti är det Rickard Olsson som är ensam programledare.

– Varje Bingolottosändning är ju som en mindre stödgala för föreningslivet. Charmen med Bingolotto är att vad som helst kan hända. Gäster kommer och går, och man vet aldrig vem som ringer in, säger Rickard, och fortsätter:

– Jag hoppas att våra tittare ska känna spänningen i detta och att den ena veckan inte blir den andra lik. Jag är toktaggad och känner att det ska bli jättekul att göra en viktig insats för svenskt föreningsliv. Det känns också som om BingoLotto har fått ett uppsving och lite kultstatus – det är numera lite töntigt att tycka att Bingolotto är töntigt!

Du som jobbat med så många olika tv-program, vad är det som gör BingoLotto så speciellt?
– Det är direktsändning och telefonsamtal – och plötsligt är någon miljonär. Det finns en oerhört spännande laddning i den kombon. Att programmet fyller en samhällsfunktion i och med att allt överskott direkt går tillbaka till föreningslivet gör att det finns ett mervärde som få andra tv-program kan konkurrera med.

Just stöttningen av föreningslivet är något som Rickard Olsson brinner lite extra för. Han är själv en skaplig motionslöpare och har åsikter om hur idrotten ofta kommer i kläm och blir något för bara de bättre bemedlade.

Du har tidigare varnat för att träning är på väg att bli en klassfråga. Hur resonerar du då?
– Jamen, det är en klassfråga! Titta bara på vilka som har tid, ork och motivation att exempelvis ge sig ut på en morgonlöpning. Åk till Djurgården och kolla in alla motionärer från Östermalm som håller till där och jämför det med vilken godtycklig förort som helst. Att gå på gym eller att ha en personlig tränare är ingen billig historia. Folkhälsan är en väldigt viktig fråga som jag verkligen brinner för.

Du själv började träna ordentligt först i 40-årsåldern. Vad är ditt råd till de som verkligen vill börja röra mer på sig, men som inte kommit sig för att göra det än?
– Om man är en soffpotatis och tycker att det är jobbigt att svettas tycker jag att man kan börja med att promenera sig i bättre form. Det räcker med en gångtakt som gör en varm, gärna i kuperad terräng, och den friska luften får man på köpet. Sätt på lite bra musik, en pod eller något, och gå bara ut och gå. Sedan efter ett tag kanske man kan börja lunka och till sist också springa. Jag lovar, känslan efteråt kommer alltid att vara värt det.