”Bingolotto lade grunden för Sävehof”

Det har varit två år av en enda lång väntan och nu äntligen till sommaren är den över. Jag har bjudit in Fredrik Andersson, generalsekreterare för Partille cup, till ett möte för att höra hans tankar och berättelser hur de sista åren har varit.
Vad minns hans bäst från Partille Cup:s historia och vad förväntar han sig av sommarens evenemang.

Gatorna i Göteborg kommer återigen fyllas av glada ungdomar från världens alla hörn, viftandes med sina flaggor promenerande i enhetliga matchställ.

Det har funnits en enorm längtan och törst efter att samlas igen och få delta i stora evenemang och just Partille cup är ett av de absolut största.

Två års stiltje, hur har den tiden varit?
– Det har varit en blandning mellan hopp och förtvivlan. Vi hade hoppats på att kunna köra förra sommaren. Vi trodde aldrig att vi skulle behöva ställa in en turnering, men det blev en grym verklighet 2020.När vaccinet sedan kom trodde vi ändå in i det sista att det skulle bli av 2021. Men vi förstod när spridningen av viruset tog fart att vi återigen fick ställa in. Så därför är det en stor lättnad att vi nu är redo att köra igen.
– Intresset i år är större än någonsin. Däremot har inte alla nationer möjlighet att resa som de kunde förr just på grund av pandemin. Men ser man till våra nordiska länder samt Island, Färöarna och Tyskland så har deltagande lag ökat avsevärt.
– Vi ser en minskning från 1 400 lag 2019 till idag strax över 1 000 lag. Som mest har vi haft 52 olika nationer och i år blir det 30. Det ser väldigt lovande ut inför 2023. Vårt mål med sommarens tävlingar är att komma tillbaka igen och genomföra Partille cup på bästa sätt med allt vad det innebär.

Partille Cup startade redan 1970 av handbollsföreningen IK Sävehof och har idag vuxit ihop sig med Häcken som arrangerar fotbollsturneringen Gothia Cup. Idag driver de en gemensam organisation som skapar världens två största ungdomsturneringar.
– På så vis får vi en bättre lönsamhet och hållbarhet, vi slipper göra jobbet två gånger, säger Fredrik och fortsätter:
– När Häcken nu har ett damlag i fotboll blir det ännu mer likt Sävehof, där både herrar och damer ligger i topp. Vi är väldigt lika som klubbar i filosofi och värdegrund och att det ska vara jämställt. Det ska också finnas en bredd som på sikt ska ge elit. Att jag och pappa (Dennis Andersson, Gothia Cup-general) sitter på varsin stol är nog en fördel i vårt arbete då vi tänker på liknande sätt och diskuterar mycket.

Hur kommer det sig att det blev handboll för din del?
– Handbollen har alltid varit väldigt nära då min tvillingsyster spelade i Sävehof men kände att konkurrensen oss emellan blev för stor och valde jag fotbollen istället. Jag spelade mest för att det var roligt och slutade i de lägre divisionerna när jag var i 30– årsåldern. Att jag hamnade i Sävehofs och Partille Cup:s marknadsteam var bara ett telefonsamtal med frågan helt enkelt. Jag var på väg till Malmö och hade fått ett jobb där men kände att detta med Sävehof och Partille Cup var helt rätt för mig. Jag ville ju såklart helst också stanna i Göteborg. 

Vad betyder Partille Cup för Sävehof?
– Det betyder jättemycket för klubben att arrangera Partille Cup, inte minst ekonomiskt, men också socialt och som helhet för klubben. Sävehofs fader och eldsjäl Gunnar Quist var en pionjär inom handbollen långt innan cupen ens var född. Han satsade på resor till tävlingar för ungdomar och seniorlag. Man arrangerade också rena sällskapsresor bland annat till Danmark och Tyskland. Någonstans där föddes idén att varför inte låta alla komma till oss istället.
– Gunnar gjorde slag i saken och kom på idén att använda sommarstängda skolor till övernattningslokaler för tillresta lag och skolköken fick bli matsalar. Då spelades Partille Cup på skolgårdar runtomkring i Göteborg. I dag spelas alla matcher på konstgräs.

Har du något speciellt minne från Partille Cup?
– Mmm, ett som jag kan skratta åt nu, men verkligen inte då. På Heden låg det bara grus och vi hade handlat begagnat konstgräs som vi själva ombesörjde att rulla ut. Två meter breda och 20 meter långa var rullarna. Det var de äldre juniorerna som fick rulla ut mattorna. Dom blev klara med gräset sent på kvällen dagen innan matcherna skulle spelas och åkte hem helt utmattade. När jag kom till Heden ringde jag lagledaren och frågade hur det hade gått, han sa att alla är helt slut. Då upptäckte jag när jag såg ut över planerna att alla mattorna låg med avigsidan upp. Det var bara för laget att komma tillbaka igen och vända alla mattor.
– Ett annat helt galet minne var sommaren 2007 då det regnade konstant och dessa utrullade mattor på Valhallas grusplan, som saknade dränering, började flyta upp och omkring. Barnen som spelade glömde helt av att spela handboll och började istället plaska runt på planen som i ett vattenland.

Ni ligger varje år med i toppen av föreningar som säljer Bingolotter, vad innebär det för er verksamhet?
– Med hjälp av pengarna byggdes vår första hall som kallades för Gunnar Quisthallen. Vi startade tidigt med försäljning av lotter och är idag en av de föreningar i landet som säljer mest. Det har blivit en tradition hos oss att man hjälper till och bidrar med detta. När det kommer till Partille Cup så är alla lag i föreningen från 14 år med och hjälper till. Varje ålder har olika uppgifter, allt från att bygga bänkset till att städa arenan. På så vis fostrar vi barnen att hjälpa till i föreningen.

Till sist Fredrik, vad är din drivkraft?
– At utveckla och se till att arvet lever vidare. Det är fint att se hur gamla spelare som en gång spelat Partille Cup återvänder som ledare och är där med sina egna barn.

Läs andra artiklar ur artikelserien "Erica möter" här.