”Nils, du betyder så mycket för oss”
Foto: Bildbyrån
Han beskrivs över ett par nätter plötsligt som ett av våra största OS-hopp i Peking 2022. För staden Trollhättan betyder Nils van der Poel dessutom mer än så.
Knivskärningar, gängbråk, stenkastning, bilbränder – rubrikerna kring min hemstad är vanligtvis dystra sedan många år tillbaka och naturligtvis ingenting som gör oss trollhättebor stolta.
Lägg till alla nyhetssändningar, som inte minst Ekot:s Folke Vaxin förmedlar och vars huvudsakliga innehåll i dessa tider ironiskt nog har samma innebörd som nyhetsuppläsarens efternamn.
Klart det är tunga tider i en tidigare blomstrande industristad där ingenting är riktigt likt sedan den sista Saaben lämnade fabriken 2013.
Men, så dyker en ung herre – som låg på BB tillsammans med min yngste son Oskar i april 1996 – upp. Så blir en 24-åring ”Nils” och ”Poelstjärnan” med hela svenska folket.
Detta efter att vunnit VM-guld på två klassiska distanser inom en sport som åtminstone i vårt land varit på väg att helt falla i glömska. Dessutom skriva in sig i historieböckerna genom ett helt fantastiskt världsrekord på 10 000 meter.
Inte illa av en yngling som i sina bästa idrottsår tog ett break för att ägna sig åt ultralöpning, fallskärmshopp och för att genomgå en militär utbildning till jägarsoldat.
Förr i tiden var skridsko en stor sport där utövarna elegant och med händerna tryggt på ryggen tog skär efter skär på en den ovala isbanan i syfte att putsa sina varvtider. Oftast slutade det med att holländare och norrmän var i mål före våra svenska åkare.Så är det inte längre.
Skridskoklubben i stan har fått fram en ännu större stjärna än David Andersson, som deltog i de olympiska spelen så sent som 2014.
Efter en nyligen avslutad helg i Heerenveen är det en västgöte som är nummer ett i hela världen.
Tomas Gustafsson, dubbla OS-guld på de aktuella distanserna i Calgary 1988 och vår senaste stora stjärna i den för dagens ungdom i stort sett okända sporten, tar till alla superlativ som finns att tillgå.
Jag läser att Anders Lindblad, krönikör på Svenska Dagbladet, ser en helt unik prestation för den som ska kunna utmana om det bragdguld som delas ut i höst.
SVT kommer i veckan att besöka SK Trollhättan och Slättbergshallen för att göra reportage om skridskoskolan, för att intervjua föreningens ungdomar.
Tack vare en pojk från Trollhättan.
En grabb från min hemstad.
Det handlar om prestation som gör oss invånare stolta, som får oss att tänka på något annat, om att ingjuta hopp och framtid.
Kan tänka mig att det var så det kändes för många på 50-talet, då brottaren Bertil Antonsson, blev trefaldig världsmästare.
Jag vet hur vi sträckte lite extra på oss då Frank Andersson fixade tre VM-guld i samma idrott på 70– och 80-talet.
Nu är – vad jag känner till – Nils van der Poel den tredje individuella världsmästaren från Trollhättan.
Vi har en lokal olympisk guldkandidat att följa under det år som återstår till vinterspelen i Peking 2022.
Det – och annat – betyder mycket för många av oss.