måndag 31 maj 2021

"Man kan säga att vi tar från de rika och ger till de fattiga"

Nu lanserar Folkspel - Erica Möter - en ny artikelserie där vår ambassadör Erica Johansson träffar spännande gäster som i lugn och ro får prata till punkt. Först ut är Dennis Andersson, även känd som ”Mister Gothia”. Han berättar bland annat om det tuffa beslutet att för andra året i följd tvingas ställa in världens största ungdomsturnering och sin oro för barn– och ungdomars framtida hälsa.

erica möter

Prat om barnidrott och Gothia Cup

Vi känner egentligen inte varandra. Ändå känns det så då Gothiacup-generalen (förstår omedelbart att han inte gillar den titeln) stormar in i Folkspels lokaler.

Vi hälsar glatt med knogarna mot varandra, ihop med armbågstouchen, den nya standarden då man träffar en ny bekant. Undra förresten om de klassiska kramarna kommer dö ut? Inte mig emot, ibland blir det så konstigt om man inte känner personen så väl. Hade jag kramat Dennis Andersson om det inte pågick en pandemi? Troligtvis.

Inledningsvis småpratar vi om allt möjligt. Fotboll, träning, barn– och ungdomsidrott och givetvis Gothia Cup. Jag tar för givet att Dennis dricker sitt kaffe svart när jag trycker på en av kaffemaskinens många knappar.

Nu är vi i första hand inte här för att fika eller för att konversera i allmänhet.

Jag är nyfiken på Gothia Cup, att världens största fotbollsturnering ställdes in för andra året i följd, vilka konsekvenser det får ur en hälsoaspekt och en del annat. Har för många år sedan hört Dennis prata om Gothia Cups verksamhet och kommer ihåg att det var en detalj som fastnade i mitt minne. Det handlade om en karamell.

Vi börjar där…

Dennis ser förvånad ut, höjer på ögonbrynen och plötsligt kommer minnet tillbaka.

– Jaha. Just det stämmer. Det var i Senegal då en man där från fotbollsförbundet ville visa mig det riktiga Senegal och tog med mig ut i bushen. Det var ett fattigt område och som vit man var man väldigt intressant. Barnen kom fram och skulle känna och ta på min hud. Jag fick syn på en flicka i 15-årsåldern som hade tre mindre barn runt omkring sig. Det var hennes småsyskon. De klängde på henne och jag bara kände att jag ville ge dem någonting. Jag stack ner händerna i byxfickorna och hittade en karamell inlindad i papper som jag stoppat på mig från hotellet där vi bodde. Jag kände mig dum och hade önskat jag kunde gett dem tusen karameller, men jag hade ju bara en.

Flickan tog tacksamt emot den. La karamellen på en sten och knackade sönder den i tre delar och delade med sig till sina syskon. Själv slickade hon på pappret.

erica johansson moter dennis andersson

Under Gothiacup-veckan ser vi deltagare från hela världen komma till Göteborg, men hur sätter ni som verksamhet avtryck i världen om man ser det i ett större perspektiv?

– Vi har ju något som heter Gothia Cup Foundation som består av en samling projekt som Gothia Cup driver i syfte att ge barn och ungdomar som annars inte hade haft chansen, möjligheten till utbildning och en aktiv fritid. Den första skolan vi startade upp i Afrika låg i Burkina Faso där det är oerhört fattigt, berättar Dennis och fortsätter:

– Detta var Gothia Cups första humanitära satsning i mitten på 90-talet och vi hade ingen större erfarenhet om hur saker och ting kunde påverkas i deras samhälle. Vi startade igång projektet med att köpa en bit mark för att bygga en skola med idrottsinriktning. När projektet väl var i hamn så kom vi på att barnen också behövde utrustning och startade en insamling hemma i Göteborg. Det visade sig att vi fick fler saker än behovet krävde, men vi vill vara snälla och skickade ner allt till barnen på skolan.

– Då startade problem som tidigare ej hade existerat. Plötsligt skapade vi en överklass där vissa barn hade flera olika tröjor och flera olika sorters skor att tillgå. Vad hände då? Jo avundsjuka och missunnsamhet spred sig och i en by där alla ägde ungefär lika lite från början så blev det stölder och bråk Lärdomen av detta blev att det inte är lätt att vara snäll, du måste veta hur man gör för att det ska bli rätt och inte minst rättvist.

Hur skapar ni möjligheter för fotbollslag från fattiga och utsatt länder att kunna genomföra en resa till Sverige och Göteborg och allt vad det innebär ekonomiskt?

– Vårt mål är att utjämna orättvisor kring lags möjlighet att komma till Gothia Cup. Vi tar egna pengar för att hjälpa fattiga lag från utsatta länder att komma hit. Man kan säga att vi tar från de rika och ger till de fattiga. Från början, när vi startade turneringen, var syftet att hela världen skulle komma till Göteborg. En något naiv idé och en galen vision då jag som 22-åring inte visste mycket om hur världen egentligen såg ut.

– Därefter har vi fått hitta lösningar längs vägen för att kunna ge alla möjligheten att få bli en del av Gothia Cup familjen.

Vad begränsar ett lands deltagande och hur många länder har varit representerade?

– Ibland kan det vara extremt svårt att ordna visum och speciellt till ungdomar då man är rädd att de ska hoppa av under resans gång. Då går många länder bort just nu men det kan självfallet ändra sig om några år. Vi har haft 160 olika länder som varit tillresta till Göteborg genom åren.

– Vi har ett nära samarbete med de olika förbunden för att försäkra oss om att det är en seriös klubb som vill komma hit. Därefter gör de olika ambassadörerna sin egen research och utfärdar visum eller inte. Vår uppgift och vårt ansvar är att se till att de som kommer hit också kommer dit de ska efter turneringens slut.

Hur många talanger upptäcks under Gothia Cup av svenska lag, blir värvade och kommer och spelar för, exempelvis Häcken, som är ditt hjärtats lag?

– Det har jag faktiskt inte riktigt koll på men vi har ju en bra regel i Sverige som säger att du inte kan komma hit om du är under 18 år, bli proffs och försörjd av en fotbollsklubb. Vi värvade en kille från Ghana, Waris Majeed, som kom till oss i Häcken via Gothia Cup och blev vår dyraste försäljning hittills på 25 miljoner.

Vi har sett under det här tuffa året vad det ideella arbetet verkligen gör för samhället"

Dennis Andersson

Vi pratar vidare jag och det är enkelt. Korta frågor, långa svar. Han känns rutinerad och mycket erfaren i såna här situationer efter snart 40 år i den nischade fotbollsturneringen. 2020 skulle inneburit 40-årsjubiléum för Gothia Cup.

Så blev det inte. Inställt då, inställt även i år.

Vad väcker det för tankar hos dig som brinner för idrotten med alla dess tävlingar och matcher?

– Matcher, träningsläger och cuper är det som håller igång våra barn och ungdomar. Att hela tiden ha något att se fram emot när man sliter på träningarna. Det skapar motivation. Om vi nu tar bort allt det där, vad har vi kvar då?

– Detta är i nuläget ett allvarligt problem. Inte bara i Sverige, utan i hela världen. Många slutar för att det är inte längre roligt. Jag är övertygad om att det tappet vi har nu och det vi på sikt kommer att få, blir ett jack i kurvan som vi aldrig kommer kunna ta igen.

Hur ser lösningen ut för en fortsatt sund verksamhet inom föreningslivet?

– Vi måste titta på hur vi kan rekrytera tillbaka alla som nu har slutat. Det finns inga pengar som indirekt kan lösa problemet utan vi måste titta på hur vi kan stötta ledarna. Det är de som sliter och gör jobbet och är så viktiga. För orkar inte dom, då jävlar ligger vi risigt till. När hösten väl börjar gäller det att vi är på tårna och räknar in ”fåren” igen. Gör vi inte det då har vi ett stort problem.

– Jag tycker att man har behandlat idrottsrörelsen ganska svajigt under pandemin. Myndigheterna tror att det bara rullar på lite som vanligt, som det alltid har gjort, allt verkar vara sig likt. Men det är långtifrån sig likt.

– När vi har prövats som vi gjort under det här året så har det kommit fram hur viktig den ideella idrotten faktiskt är. Den levande verksamheten bryts ner i minsta kommundel och vi pratar breddidrott och inte elit. Vi har sett under det här tuffa året vad det ideella arbetet verkligen gör för samhället och jag hoppas att mer resurser läggs på idrotten i framtiden.

– Vi förstår inte hur många och hur starka vi egentligen är inom breddidrottsrörelsen. Vi har varit lite för snälla och tillbakadragna i våra kontakter mellan idrotten och politikerna. Jag tycker att Björn Eriksson ordförande i Riksidrottsförbundet har gjort ett bra jobb som vi kommer dra nytta av en lång tid framöver.

spelar fotboll

Dennis Andersson, en mäktig idrottsherre som tar från de rika och ger till de fattiga.

Vilken hjälte!

Jag tänker på det då hans blå och pigga ögon borrar sig in i mina.

Jag funderar på min egen karriär. Vilket var roligast? Vad är det jag bär med mig genom resten av livet?

Inte medaljerna i alla fall.

Det är ju alla minnen.

Tänk då på alla dess oumbärliga minnen som denna snart 40-års jubilerande man skapat hos tusen och åter tusentals barn, ungdomar, ledare, föräldrar och inte minst alla vi som upplevt folkfesten varje sommar i Göteborg.

Tack, Dennis.

Nu tar vi sikte på 2022.

En liten karamell på det.


Fakta Erica Johansson

Innehar det svenskt rekordet (6,99) i längdhopp, vilket stått sig sedan 2000. På meritlistan finns bland annat ett EM-guld inomhus samt tvåsiffrigt antal vunna svenska mästerskap. I dag inspirerar Erica Johansson andra till rörelse och motion. Är i dag bland annat engagerad som ledare i friidrottsklubben Mölndals AIK.

Dessutom är hon ambassadör och krönikör för Folkspel.

Framöver ska Erica även träffa ett antal spännande personer, som i lugn och ro ska få prata till punkt.

Med ”Erica möter” får ni ta del av många frågor och långa svar.