Miljarder att tjäna på att hålla barn och unga aktiva

Riksidrottsförbundet (RF) har sammanställt forskning och statistik som visar att idrottsutövandets fysiska effekter ger ökad livskvalitet, välmående och livsglädje, men också förmågan att reglera känslor och hantera motgångar.

Lagidrott bidrar till ökad självkänsla

Frivilligt organiserad idrott, och då speciellt lagidrott, bidrar också till att barn och ungdomar upplever en minskad grad av ångest, mindre social isolering, ökad social kompetens och starkare självkänsla.

- Alla dessa resultat visar på varför vårt föreningsliv är så viktigt. Här finns miljarder att tjäna, säger Hans Sahlin, VD Folkspel. Statistiken understryker det positiva bidrag till samhället som föreningslivet genererar. Det är därför hela vårt överskott går till det breda föreningslivet, där idrotten är en del.

Teddy Lucic, som har spelat 86 landskamper för vårt herrlandslag i fotboll och som varit proffs i Serie-A, Premier League och Bundesliga vet inte bara för egen del hur viktigt föreningslivet är. I dag ger han tillbaka lite av det han själv fått av föreningslivet till ett gäng flickor som han är fotbollstränare för:

- Alla som har tonårsdöttrar vet hur svårt det kan vara att slita dem från sina mobiler. I föreningslivet kan de få ett avbrott från livet i telefonerna. Utöver den fysiska träningen lär de sig att respektera varandra och andra spelare, men också vikten av samarbete och disciplin. Dessutom får de vänner för livet.

Beroende på vilka parametrar man utgår från ger idrotten och idrottsrörelsen hälsoekonomiska vinster på 4 - 16 miljarder kronor varje år. Utöver det bidrar den också till ökad besöksnäring och sysselsättning.

Föreningslivets vinster

Vinsterna finns inte bara att hämta i den allmänna hälsan och det psykiska måendet. Föreningslivet bidrar även till det brottsbekämpande arbetet i samhället. RF rapporterar att ungdomar som idrottar begår färre brott och dricker mindre alkohol än jämnåriga, som inte är engagerad i idrottsföreningar.

- Föreningslivet är en viktig brottsförebyggande pusselbit, säger Hans Sahlin, VD Folkspel. Tyvärr är det inte så enkelt som att säga att alla ungdomar som är på glid hamnar på rätt köl bara de går med i föreningslivet eller börjar idrotta, men det finns ett positivt samband.

Teddy Lucic, som varit verksam i svenskt föreningsliv sedan 6 års ålder, håller med. Uppvuxen i ett av Sveriges mest segregerade områden har han själv bevittnat hur det ibland kan gå ”fel”.

- Jag kan rada upp flera exempel på fina och snälla killar som hamnat fel. Killar som inte haft många goda förebilder. Och då de inte hade möjligheten att idrotta kunde de inte heller få förebilder den vägen. Alla barn har inte närvarande föräldrar eller föräldrar som köper fotbollsskor åt dem, skjutsar dem till träningar eller fixar matsäck åt dem. Inte ens år 2020.

FAKTA OM IDROTTSRÖRELSEN

Om idrottsrörelsen når ytterligare 100 ungdomar kan följande hälsovinster och besparingar förväntas:

• 5 ungdomar kommer inte drabbas av depression.
• 20 ungdomar kommer inte ha symptom som magont, huvudvärk med mera.
• 5 elever kommer att förbättra sina skolresultat tack vare mindre sjukdom/symptom.

Källa: Idrottens samhällsnytta, Johan Faskunger/Paul Sjöblom, sid. 46

FAKTA 

Det vanligaste brottet bland unga misstänkta (2019) är narkotikabrott, som står för 40 procent av brotten, följt av brott mot person (33 procent) och stöldbrott (22 procent).

Källa: www.bra.se

Källor:

https://idrottonline.se/Riksidrottsforbundet/idrottenssamhallsnytta/